Vattenkannor av plåt

Månadens föremål – April 2003

Eftersom vattenkannor av plåt åter blir en vanlig syn på marknaden för trädgårdsprodukter är det på sin plats att presentera två inhemska kannor av tidigt datum ur Nationalmuseets samlingar. De har tillverkats vid Edward Winklers Plåtslageri som verkade under åren 1893-1958.

Plåtslagaren Edward Winkler flyttade år 1887 från sin hemstad Erfurt i Tyskland till Finland och slog sig ner i Helsingfors. Han var anställd i sex år vid olika företag, och startade därefter ett eget företag. Hans affärsidé grundade sig på den iakttagelsen att det i Finland inte förekom någon tillverkning av plåtkärl utan att alla produkter importerades färdiga från utlandet, i första hand från Tyskland. Ett flertal fabriker inom olika branscher förpackade sina produkter i plåtburkar, plåtlådor eller i plåtdunkar och Winkler drog den slutsatsen att han till fabrikerna skulle kunna sälja produkter som han själv tillverkade till ett förmånligare pris än de utländska tillverkarna. För de tyska företagarna inom branschen torde handeln med Finland inte ha varit särskilt viktig. Winkler lyckades lätt komma överens med tyskarna om att de skulle leverera till honom plåt av olika tjocklek, så att han kunde tillverka produkterna i Finland.

Sin första verkstad grundade Winkler i en gårdsbyggnad på Georgsgatan 8-10, till en början i hyresrum men senare köpte han byggnaden. År 1913 flyttade firman till Hoplax utanför staden, där Winkler köpte en villa och en gårdsbyggnad. Under åren 1917-18 byggde han en ny verkstad på tomten och senare byggde hans sex söner bostadshus där för sina familjer så att det till sist stod sju bostadshus och en verkstad på tomten.

Som mest hade Winkler 10-15 anställda. Före första världskriget använde Winkler främst ryssar som arbetskraft. Han ansåg att de var bra arbetare och att man kunde betala lägre lön till dem än till de finska arbetarna. Sammanlagt hann Winkler ha ungefär trettio arbetare i sin tjänst. Senare utgjorde Winklers söner den huvudsakliga arbetskraften och dessutom arbetade hans döttrar och svärdöttrar vid företaget. På 1930-talet lät Winkler göra ritningar för en ny fabriksbyggnad som han hade för avsikt att bygga i backen bakom tomten. Kriget omöjliggjorde dock projektet och efter kriget fick man inte längre bygglov för fabriken: området planerades till bostadsområde. Sålunda avstannade utvecklingen av fabriken, eftersom det planerade nya maskineriet inte kunde placeras i de gamla verkstadsbyggnaderna. Verksamheten fortsatte efter kriget som förut. Edward Winkler dog år 1955. Hans söner fortsatte verksamheten i ytterligare tre år och slutade med den hösten 1958. En del av produktpatenten köptes av Oy G.W.Sohlberg AV.

Plåtslageriets kundkrets bestod av flera livsmedelsfabriker och färgfabriker som förpackade sina produkter i plåtlådor eller plåtkärl. Tillverkningen av vattenkannor inleddes på 1910-talet på begäran av en trädgårdsmästare. Edward Winkler tvivlade först på om vattenkannorna skulle ha åtgång på marknaden, eftersom man inte kunde tillverka dem billigt, men trots priset hade de mycket stor efterfrågan och de såldes till yrkesträdgårdsmästare i hela landet. Vattenkannan blev snabbt den mest kända produkten vid Winklers fabrik, den blev rent av ett varumärke. En av Winklers söner fortsatte tillverkningen av vattenkannor ännu i flera år efter att fabriken hade lagts ner.

Antti Metsänkylä