Skrivmaskin

Skrivmaskinen är resultatet av en lång och mödosam utveckling. Man anser att skrivmaskinen kom till år 1714, då engelsmannen Henry Mill fick patent på sin apparat, med vilken man kunde skriva bokstäver efter varandra och texten såg ut som om den vore tryckt. Det egentliga genombrottet fick skrivmaskinen först på 1870-talet, då den industriella tillverkningen inleddes i Förenta Staterna.

Under de första tiderna hade olika skrivmaskiner olika funktionsprinciper, men småningom blev en vågrät vals, runt vilken papperet löpte, den grundläggande tekniska lösning som blev etablerad. I ändan av typarmarna fanns bokstäver och då man tryckte på respektive tangent rördes motsvarande typarm.

En köpman i Jyväskylä skaffade den första skrivmaskinen - som var Remington - till Finland 1876. Skrivmaskinerna blev inte så fort allmänna, men t.ex. Stockmanns varuhus lär ha sålt av dem på 1890-talet. Greve Carl Robert Mannerheim som hade grundat en kontorsmaskinsaffär år 1887 började under samma årtionde importera skrivmaskiner. Under de första åren sålde hans affär dock en större mängd kontorsartiklar än skrivmaskiner och dessutom bl.a. viner. Enligt uppgift från år 1903 fick man sålt tio skrivmaskiner i affären.

År 1927 beskrev John B. Sarlin situationen på följande sätt:
Medvetandet om att det är nödvändigt att på kontoren så mycket som det är möjligt ersätta det urgamla arbetsredskapet, pennan, med nyare hjälpmedel, har först under de två senaste årtiondena vaknat i större utsträckning och redan nu är det alldeles vanligt, att ägaren till en mindre affär redan har en "hjälpreda av stål" på sitt bord. (övers.)

Under 1930-talet ökade antalet skrivmaskiner, märkesurvalet blev större och det fanns talrika firmor inom branschen i landet. Skrivmaskiner importerades från Förenta Staterna, England, Tyskland och från Sverige. I början av årtiondet uppskattades antalet skrivmaskiner uppgå till ca 20 000.  Fram till år 1967 ökade antalet till 250 000.

Vid sidan av de mekaniska skrivmaskinerna uppenbarade sig småningom elektriska maskiner fr.o.m. senare hälften av 1930-talet. De började bli populärare under 1960-talet, då nästan en tredjedel av de sålda nya skrivmaskinerna var elskrivmaskiner.

Sedan elskrivmaskinerna blivit allmänna började tekniken även i övrigt utvecklas. Vid sidan av maskiner med typarmshuvud utvecklades maskiner med kula eller skrivhjul, där valsen hålls på plats och en rörlig bokstavskula eller ett skrivhjul ersatte typarmarna med bokstäver i ändarna. År 1973 kom de första med korrigeringsband försedda skrivmaskinerna ut i marknaden. Tack vare korrigeringsbandet kunde man lätt rätta till felslag genom att trycka på en tangent. Det följande skedet i skrivmaskinernas utvecklingshistoria var elektroniska maskiner, utrustade med en liten skärm och korrigeringsminne. Fr.o.m. 1980-talet började datorer av PC-typ småningom ersätta skrivmaskinerna och vid övergången till detta årtusende har datorerna nästan helt och hållet gjort det.

Som månadens föremål presenteras två mekaniska skrivmaskiner ur Nationalmuseets samlingar, en engelsk Underwood 4C från år 1926 och en amerikansk Remington 92 från år 1929. Underwood-maskinen har varit i användning i apoteket Korpen på Södra Esplanaden i Helsingfors under åren 1926-1990, Remington-maskinen var i användning på E.G. Palmqvists arkitektbyrå i Munksnäs från år 1929.

Antti Metsänkylä