Tapeterna i Jackarbykabinettet

Månadens föremål - Maj 2012

Den mer kända av väggdekorationerna i Jackarby gård i Borgå är salens fina tapetserie med jaktmotiv. Den anskaffades år 1909 till de Antellska samlingarna och finns på Finlands nationalmuseum. Salens väggmålningar målades av Johan Bromander i början av 1760-talet och deras herde- och jaktmotiv är typiska för 1700-talets mitt. Ett av salens jaktmotiv är det samma som finns i väggmålningarna i drottning Lovisa Ulrikas matsal på kungliga slottet i Stockholm. Kabinettdekorationen som anskaffades till museet på samma gång är lika intressant, även om den är mindre känd.

Också i det lilla kabinettet är väggarna beklädda med tapeter som målats på tyg, i detta fall landskapsmålningar som föreställer olika slags byggnader. I rummet finns ett fönster och tre dörrar. Fönsterbågarna, bröstpanelen och en dörr är ursprungliga delar av rummet.

Landskapen på målningarna i kabinettet skildrar olika slags byggnader, bland annat allmogehus med sadeltak, en lusthusliknande konstruktion som bildas av en öppen pelargång, en paviljonggrupp i klassisk arkitektur och en stad som omgärdas av bastionsmurar. Träden i landskapet är i huvudsak smala lövträd som tyder på Mellaneuropa men i några bakgrundslandskap kan man även se nordiska granar.

I målningarna ovanför dörrarna ser man herrgårdar med trädgårdar. Den mest intressanta och även på sitt vis "mest realistiska" målningen föreställer huvudbyggnaden på Jackarby gård och den kringgärdade fruktträdgården invid den. Den andra målningen ovanför dörren är mycket liknande men i den mån mer allmän att man kan anta den vara en generisk herrgårdsbild som inte föreställer någon verklig byggnad utan kanske har komponerats utgående från en bild av Jackarby. Den tredje av målningarna är ännu mer allmän och knappast ett verkligt landskap. Bland målningarna finns ett fält vars färgnyans är en aning brunare än de övriga fältens och dess målningsstil verkar vara något stelare - kanske var konstnärerna två?

En del av byggnaderna på väggmålningarna, såsom konstruktionen med den öppna pelargången, har sitt egentliga ursprung i till exempel Claude Gellées (även namnet Claude Lorrain används, 1600-1682) idylliska landskapsvärld, men dräkterna på människofigurerna i denna målning och de andra landskapen i kabinettet tyder på 1700-talets mitt.

Man har tänkt att konstverken i olika grå nyanser som målats i så kallad grisaille-stil daterar sig till en något senare tidpunkt än målningarna i salen från 1760-talet. De enfärgade målningarna har tänkts passa ihop med 1700-talets nyklassicistiska inredningsstil. Landskapens ymnighet skulle dock kunna tyda på ungefär samma datering som målningarna i salen. På tapeter i rokokostil och gustaviansk stil avgränsas väggytorna ofta av ett smalt rammönster och deras bottenfärg är påfallande ljus, gräddfärgad eller nästan vitgrå. Mitt i fälten finns ofta ett litet, fristående bildmotiv.

Det är svårt att spåra förebilderna till målningarna i kabinettet, eftersom det ofta är slumpen som avgör om man hittar en modell. Dessutom är det i praktiken omöjligt att systematiskt gå igenom det grafiska material som finns. Det är emellertid intressant att jämföra landskapet på ett av kabinettets väggfält till exempel med diktsamlingen Poems Chiefly Pastorals av John Cunningham. Diktsamlingen publicerades i London 1766 med en gravering på en frontespis. Bildens form och motiv är så nära kabinettets väggmålning att det är mycket möjligt att man har fått en del av tapeternas motiv från liknande graveringar. Med beaktande av urvalet av bildmotiv är det även mer än sannolikt att förebilderna till bildmotiven kommer från flera, åtminstone två eller tre källor.

Det målade fältets storlek är 204,5 x 127,5 cm.

Jouni Kuurne