Kaffeservis från kommunhuset i Jakimvaara

Jakimvaara socken i det överlåtna Karelen låg på Ladogas nordvästra kust och avgränsade till Sordavala, Uukuniemi, Parikkala och Kronoborg kommuner. När vinterkriget bröt ut 1939 hade socknen cirka 8 500 invånare, varav de flesta måste evakueras från sin hemort två gånger. Den första evakueringsordern gavs natten till den 12 mars år 1940. Invånarna som återvänt till sin hemort under mellanfreden tvingades evakuera på nytt när fortsättningskriget avslutades med undertecknandet av mellanfredsfördraget i Moskva den 19 september 1944.

Strax före vinterkrigets utbrott år 1939 hade man i Jakimvaara slutfört bygget av ett nytt kommunhus. Huset ersatte den gamla sockenstugan som ursprungligen hade byggts av den gamla klockstapelns timmer för arbetarna som byggde kyrkan. Arkitekturstilen för det nya kommunhuset med två våningar var funktionalism. I den moderna byggnaden hade man också satsat på inredningsdetaljerna.

Man hade beställt en egen, specialtillverkad kaffeservis från Arabia till kommunhuset. Som kaffekopp hade man valt den så kallade EP-kaffekoppen, som Greta Lisa Jäderholm-Snellman hade designat för Arabia i början av 1930-talet. Denna kaffekoppsmodell blev senare en av de populäraste som Arabia någonsin gjort och den tillverkades av olika material och med olika dekorationer i över 40 års tid. Varje del i servisen från Jakimvaara pryddes av en rund stämpel med en stiliserad bild på en byggnad och texten: Kommunhuset i Jakimvaara 1939.

När kriget bröt ut ville man flytta den splitternya och värdefulla servisen till ett tryggt ställe. Då levde fortfarande förhoppningen om att kunna återvända hem när det åter skulle bli fred. Således förpackades servisen omsorgsfullt och skickades med de evakuerade folkmassorna till Närpes, dit även bland annat församlingens verksamhet flyttades efter fortsättningskriget.

Efter krigen skulle Jakimvaara i enlighet med fredsvillkoren höra till Ryssland och det var inte längre möjligt att återvända till hemorten. De flesta Jakimvaaraborna placerades på olika ställen i Södra Österbotten, i Seinäjoki och i dess kranskommuner. Man beslutade att sälja kommunhusets servis på en auktion, där servisdelarna köptes av före detta Jakimvaarabor som ett minne av hembygden. 73 år efter att de tillverkats fick Nationalmuseet ett antal av de bevarade servisdelarna som donation.

Raila Kataja