Myntskatten från Olofsborg

Månadens föremål - Oktober 2014

I september 2014 hämtades 71 mynt från Olofsborg till Nationalmuseet för att undersökas, katalogiseras och digitaliseras. Det är dock inte frågan om något nyligen gjort myntfynd, utan mynten hittades redan våren 1963 i samband med restaureringsarbeten på slottet. Bredvid Sankt Eriks torn avlägsnades utfyllnadsjord och allt jordmaterial sållades. I samband med detta stötte man på en betydande myntskatt.

Till skatten hör sammanlagt 73 mynt, av vilket det äldsta är ett silvermynt myntat i Malmö under Danmarks kung Kristian I (1448-1481). I skatten ingår även ett annat danskt mynt från kung Hans tid (1481-1513). Svenska mynt finns det 18 stycken, av vilka det yngsta är en fyrk från Gustav Vasas tid. Detta mynt från 1520-talet var värt fyra penningar. Den största gruppen bildas av de sammanlagt 26 stycken mynten från Reval (Tallinn). Dessutom ingår även två förfalskade Reval-penningar. Mynten från Dorpat (Tartu) uppgår till 18 stycken, varav det yngsta är myntat under tiden 1528-1543, i biskop Johannes VI Beys namn. Detta är samtidigt skattens yngsta mynt, vilket berättar att den tidigast nedlagts i slutet på 1520-talet. Därtill består fyndet av fyra mynt från Riga, ett från Cēsis (Wenden) i nuvarande Lettland, samt två litauiska penningar.

Myntskatten från Olofsborg beskriver mycket väl hurudana slags mynt som hanterades på slottet i slutet av medeltiden. Speciellt i södra och östra Finland använde man under hela medeltiden allmänt livländska mynt vid sidan om de svenska. Även skatterna kunde uppskattas och betalas enligt flera olika myntsystem. Ibland var de livländska mynten till och med betydligt vanligare än de svenska. Denna myntskatts sammanlagda värde i svenska mynt är ca 160 penningar, det vill säga 20 örtugar. Enligt löne- och prisuppgifter från år 1530 motsvarade detta ungefär sex stycken dagsverken. För denna summa skulle man ha kunnat skaffa sig bl.a. ½ tunna råg, korn eller malt. Man hade även kunnat köpa 260 hönsägg, 10 kannor öl, nya stigbyglar eller varför inte ett gammalt lakan.

Det är omöjligt att med säkert säga varför mynten i tiderna gömdes bredvid St Erikstornet och varför de blev kvar i marken. Den lilla skatten har gömts under en mycket aktiv period i Olofsborgs historia. Just under dessa tider hade slottet blivit centrum för det nya slottslänet och fögderiet, stora förnyelser gjordes och år 1555 utbröt kriget som styrdes från Olofsborg. På slottet rörde sig stora mängder både folk och pengar. Kanske någon arbetare på slottet i all hastighet gömde sin pengapung och aldrig fick möjlighet att komma tillbaka efter den. Eller så kan det vara frågan om nyligen insamlade skattepengar, som man velat gömma undan giriga blickar. Det finns otaliga möjliga förklaringar; var och en kan använda sin egen fantasi och själv försöka klura ut vem pengarna tillhört och vad som hänt denna person.

Frida Ehrnsten