Änglaspel

Änglaspelets klingande klockor är för många en oskiljaktig del av julsäsongens traditioner. Denna juldekoration säljs fortfarande, numera oftast som kopior tillverkade i Kina, men som föremål har änglaspelet redan funnits i över 100 år.

Änglaspelet anses ha uppfunnits av tysken Walter Stock, vars tennleksaksföretag Adrian & Stock var verksamt i Solingen i västra Tyskland i början av 1900-talet. Egentligen uppfann Stock inte änglaspelet, utan föremålets förebild anses vara julpyramiderna som hör till den tyska jultraditionen. Stock var dock den första som patenterade denna juldekoration som han kallade änglaspel (Engel Weihnachts-Geläut) samt dess funktionsprincip och centrala delar. Patent ansöktes först i Tyskland och 1907 även i USA för att säkerställa marknaden där. Änglaspelets egenskaper som beskrivs i de första patenten har bevarats nästan oförändrade fram till våra dagar: värmen från ljusen får en liten turbin att snurra, som i sin tur roterar svävande änglafigurer vars kläppar slår mot små klockor. Högst upp på prydnadsföremålet finns en ängel som spelar trumpet. Föremålet kan också tas isär och kräver därmed inte mycket plats.

Tidiga änglaspel som tillverkats av Adrian & Stock var mycket tilltalande och effektfulla. De var tillverkade av tenn och hade fyra stora, förgyllda änglar och fyra klockor. Under ett varv klingade klockorna därmed rentav sexton gånger, medan antalet slag i moderna avskalade modeller oftast är bara sex. De tidiga ängslaspelen hade ofta en litograferad julkrubba som extra dekoration och tack vare fotens konstruktion kunde föremålet användas antingen på julgranens topp eller som bordsdekoration. Dock behövdes ytterligare produktutveckling, eftersom de tidiga änglarna var alldeles för tunga och mekanismen instabil. Efter några år blev änglarna avsevärt mindre och lättare.

Adrian & Stocks änglaspel visade sig omedelbart vara en succé och flera olika variationer av dem tillverkades. Så småningom började änglaspelet erövra marknaden även i USA, där reklam för dem publicerades bland annat i Sears Roebucks produktkataloger redan på 1920-talet.

Änglaspel från tiden före andra världskriget tillverkades i huvudsak i Tyskland. Kriget satte dock stopp både för exporten av änglaspel och för efterfrågan på dem i hemlandet. När dessutom också Adrian & Stocks patent gick ut samtidigt var marknaden öppen för nya aktörer. Efterfrågan på änglaspel började tillgodoses framför allt av svenska tillverkare. I Sverige ses Erik Boberg som ängslaspelets fader. Han började tillverka adventsljusstakar 1946 och utvecklade sin idé om ett änglaspel som snurrar med hjälp av ljus.

Förebilden för de svensktillverkade änglaspelen var de änglaspel som tillverkats i Tyskland på 1920-talet. Prydnadsföremålets konstruktion förnyades emellertid: antalet delar blev mindre, detaljerna och utseendet enklare och i stället för tenn tillverkades änglaspelen vanligtvis av odekorerad mässing. Ett centralt och igenkännbart drag var dock de svävande änglarna med sina pompadourfrisyrer. Tack vare en effektiv marknadsföring blev de svenska änglaspelen mycket populära framför allt i USA, trots att elektriska julbelysningar redan höll på att ta över marknaden. År 1952 exporterades redan den största delen av de 75 000 änglaspelen som tillverkades i Sverige till USA.

I Finland gjorde bland annat tidskriften Hämetär redan 1909 reklam för ”änglarnas julklockor som rör sig med hjälp av vaxljus” . År 1911 gjorde Helsingin Sanomat reklam för nyheten julklockor för julgranstoppen; ”klockspel i julgranstoppen har en mycket högtidlig och stämningshöjande verkan och förtjusar i synnerhet barnen”. Inte så konstigt att ”julgranen inte är färdig förrän en sådan finns i toppen”. Änglaspel som placeras på bordet tillverkades även i hemlandet. De ingick i Weiste Oy:s produktion från 1955 fram till 1960-talets slut.

Det svensktillverkade änglaspelet som finns i Nationalmuseets samlingar kom till museet i slutet av 1990-talet. Förutom änglar innehåller förpackningen även hästar och clowner avsedda för fester och födelsedagar.

Föremålet är för närvarande inte utställt.

Raila Kataja