Skärhyvel som användes av Matti Pohto. Bild Ilari Järvinen, Museiverket.

Matti Pohtos skärhyvel

Månadens föremål - Februari 2018

Månadens föremål för februari blev utvalt genom ett roligt sammanträffande. I augusti förra året var jag på Nationalmuseets Skattcontainerturné på torget i Uleåborg, dit bokbindaren Jorma Niemitalo kom för att köpa potatis. Han kom in för att ta en titt på Skattcontainern, presenterade sig själv och snart upptäckte vi ett gemensamt intresse; bokbinderi. Jag berättade för Niemitalo att museet precis hade fotograferat Matti Pohtos bokbindarverktyg som ingår i våra samlingar. När jag ännu nämnde att jag själv en gång i tiden lärt mig bokbinderi, men att det bland föremålen trots det fanns några som jag inte kände till, erbjöd sig Niemitalo att hjälpa mig. På hösten kom han till konserverings- och samlingscentret i Vanda för att undersöka föremålen närmare. Han redde ut namnen på föremålen och vad de har använts till.

Matti Pohto, Bok-Matti, föddes i Ylistaro år 1817 på gården Yli-Pohtola. Mattis far drog dock på sig stora skulder och familjen förlorade sitt hem när Matti var åtta år gammal. Matti lärde sig således att försörja sig själv redan från barnsben, han vandrade runt som tiggare och gick vall på somrarna. Även om Matti aldrig gick i skola, med undantag för skriftskola, kunde han ändå läsa flytande och texta.

På sina vandringar samlade och sålde Matti skillingtryck och andra små trycksaker. Han utvecklade också en unik förmåga att identifiera trycksaker bara utifrån tryckpappret. Det sägs att han redan utifrån lösa sidor kunde urskilja vilken upplaga de kom från.

I tjugoårsåldern lärde sig Matti att binda böcker och skaffade sig bokbindarverktyg. Han kunde därmed tjäna pengar genom att binda nya böcker, men också genom att laga gamla. Bokbindarkonsten hjälpte honom också att finansiera sitt samlande av böcker och olika trycksaker.

Pohto betraktas som räddaren av den finskspråkiga litteraturen. Åbo brand 1827 förstörde den största delen av den dittills tryckta finskspråkiga litteraturen och därmed var man tvungna att börja om från början. Helsingfors universitetsbibliotekarie Fredrik Wilhelm Pipping fick veta om Pohtos samlingsverksamhet år 1847, varefter Pohto och Pipping inledde ett samarbete. Som resultat av arbetet fick Nationalbiblioteket ta emot nästan 5 000 verk i sina samlingar som Pohto hade samlat.

Pohto dog 40 år gammal i Viborg på en samlingsresa till Ingermanland. En ökänd dräng vid namn Juhana Niilonpoika Rein slog ihjäl Pohto med ett slag i huvudet med yxa.

Pohtos bokbindarverktyg bestod allt som allt av tio föremål: Olika slags bokbindarpressar, en mutternyckel av trä, ett falsben, mått och skärhyveln som jag valt ut som månadens föremål. Hyveln används för att skära rent kanten på boksidorna efter att arken sytts ihop. I hyvlandet använder man en klosspress med en list som styr hyveln. När man skär sidorna spänns hyveln åt jämnt genom att vrida på handtaget så att bara ett par sidor hyvlas åt gången. Matti Pohtos bokhyvel är tillverkad av en lantsmed och den är robust, ofta är hyvlarna mindre grova och tunga. A. H. Virkkunen nämner i sin bok om Matti Pohto att dessa bokbindarverktyg har tillverkats av Emanuel Kanajärvis bror, ”en man som behärskade smide”. Broderns namn är inte känt men Emanuel var en boksamlare och Matti Pohto bodde hos honom sin sista tid i livet när han inte var ute på sina vandringar. I bouppteckningen är bokbindarverktygens värde satt på tre rubel.

Bokbindarverktygen är för närvarande inte utställda på museet men de kan alla ses i söktjänsten Finna, där man hittar dem under beteckningen C3612.

Ett stort tack till Jorma Niemitalo för arbetet med föremålen.

Sari Tauriainen

Källor:

Niemitalo Jorma, bokbindare, överlärare i biblioteksområdet, intervju den 27.10.2017.

Virkkunen. A. H. 1924. Matti Pohto. Vanhojen suomalaisten kirjain pelastaja. Helsingfors.

Kehelmi2018