Nationalmuseets Savolaxbåt är 4,9 meter lång och 98,5 cm bred på det bredaste stället. Båten har två klykpar. Till båtens utrustning hör tre par åror och en bred styråra som båten styrs med. Foto: Johnny Korkman, Museokuva.

Månadens föremål - September 2018

Sommaren 1876 levde man spännande tider i Helsingfors. I Brunnsparken byggdes Finlands första allmänna konst- och industriutställning. Inhemsk konst och industri hade aldrig tidigare presenterats på en gemensam mässa.

Redan i början av året hade Helsingfors universitets studentnationer ombetts delta i utställningen och presentera typiska föremål från sina landskap. Projektet hade mottagits med entusiasm och nationerna började komplettera sina befintliga föremålssamlingar genom särskilda insamlingsresor. Den Savo-Karelska nationen fick till uppgift att presentera föremål som belyser livet och sederna bland folket i Savolax och Karelen. Målet var att ställa ut en savolaxisk stugas interiör med ”folkdräkter, porträtt och bruksföremål som används i hushållet”. I början av juni begav sig magistrarna F. J. Färling och Yrjö Kiljander samt medicine kandidat R. Fabritius på en insamlingsresa. Resan till Maaninka, Pielavesi och Idensalmi socken samt Nilsiä hade före midsommaren resulterat i allt som allt cirka 200 föremål.

I Pielavesi fäste exkursionsdeltagarna uppmärksamhet vid ortens graciösa båtmodell. Denna båttyp, känd som Savolaxbåten, attraherade nationsmedlemmarna i den mån att de beslutade att beställa en motsvarande båt från Pielavesi till nationens samlingar. På så sätt gav de samtidigt upp den ursprungliga idén om att presentera en savolaxisk stuginteriör på konst- och industriutställningen. I stället skulle det bli en savolaxisk hamn med roddare på väg ut till höbärgningen. Brunnsparkens damm med omgivning skulle lämpa sig utmärkt som plats för dioraman. Till båten beställdes två mannekängdockor från skulptör K. A. Söderman i Stockholm. För detta fraktades även båten till Stockholm när den var färdig för att användas som modell.

Konst- och industriutställningen öppnades i Brunnsparken den 1 juli och var öppen fram till mitten av september. När utställningen revs hyrde nationerna tillsammans en lägenhet på Alexandersgatan 15 där landskapsinteriörer byggdes upp på nytt och öppnades för publiken. Utifrån utställningsföremålen uppstod på så sätt Studentnationernas etnografiska museum, vars samlingar idag bildar en betydande del av Nationalmuseets samlingar.

Man har räknat att det i sin tid funnits upp till elva allmogebåtar. Allmogens insjöbåtar var uttryckligen roddbåtar, även om man vid gynnsamma vindar kunde hissa ett litet segel på dem. Den vanligaste roddbåtstypen har varit just Savolaxbåten som användes på hela Saimen. Tack vare sin lätta konstruktion, runda botten och goda bärighet har den lämpat sig utmärkt till de örika vattendragen i Savolax. Båten skulle vara stabil och lätt att styra. Snabbhet var en fördel men inte båtens viktigaste egenskap. Båten användes som färdmedel i ödemarken och lämpade sig för många ändamål: med den transporterades både människor och djur och framför allt var båten oumbärlig vid fiske.

1883 beskrev student P. Hartikainen bygget av en Savolaxbåt på följande sätt:

”I båtens botten går bottenstocken som är tjockare än bordläggningen annanstans på båten och som förlängt med för- och akterstäven utgör båtens grund. Uppåt från bottenstocken går det på båda sidorna likadana brädor som är böjda i vardera ändan. Dessa brädor, som kallas för bordläggning, är fästa på förstäven i den ena änden och på akterstäven i den andra. Innan bordläggningen sätts på monterar man på bottenstocken två trän med formen av en loka, en i ena änden och den andra i andra änden av bottenstocken. Dessa heter nollspant. När bordläggningen är på sätter man på likadana trän, spant på båten. När båtbygget nu hunnit så långt saknas ännu översta bordet som läggs ovanpå bordläggningen. När själva båten nu är klar måste man även ta hand om förarnas behov och bekvämligheter. Förarens bekvämlighet har båtmästaren tänkt på redan under båtbygget genom att sätta in en aktertoft för styrmannen och en förtoft och andra toftar för roddarna.”

Nationalmuseets Savolaxbåt kommer att visas på utställningen 10 000 år av design – Människan, Materialen, Metamorfosen. Utställningen visas på Nationalmuseet den 12 oktober 2018 – 24 februari 2019.

Raila Kataja

Litteratur:

Hartikainen, P.: Savolainen vene. Luettelo Suomen ylioppilas-osakuntien kansatieteellisistä kokoelmista, ensimmäinen vihko. Helsinki 1883.

Itkonen, T.: Suomen kansanomaiset veneet. Suomen Museo XXXIII, Helsinki 1926.

Rovamo, Pertti – Lintunen, Martti: Suomalainen puuvene. Porvoo 1995.

Schvindt, Th. – Sirelius, U. T.: Suomen Ylioppilasosakuntain kansatieteellinen museo vv. 1876-1893.

Suomen Muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja XXXIII. Hämeenlinna 1922.

Sihvo, Pirkko: Kansallismuseon kansatieteellisten kokoelmien syntyvaiheita. Ethnologia Fennica. Helsinki 7(1977).