Månadens föremål – November 2019

Det värsta sätt på vilket den finska staten för närvarande kränker transpersoners mänskliga rättigheter är genom steriliseringskravet.

Nationalmuseet dokumenterar dagens samhällsfenomen och kulturella förändringar samt statens verksamhet och växelverkan med medborgarna. I museets samlingar strävar vi efter att spara en så mångstämmig och verklighetstrogen bild av det finländska samhället som möjligt, det vill säga alla medborgares, även olika minoriteters, historia och nutid.

De sexuella minoriteternas och könsminoriteternas historia har under 2000-talet blivit föremål för historieskrivning och historieforskning. Det är ett tema som man tidigare i huvudsak tigit om och förbisett – även i museisamlingar. Med det material som uppstår genom dagens dokumentering är det möjligt ge redan befintliga samlingar större djup och etablera minoriteters erfarenheter inom en bredare historisk och nationell berättelse.

Statens maktutövning utsträcker sig genom lagstiftningen till frågor som gäller enskilda medborgares privatliv och identitet. Könsminoriteternas och de sexuella minoriteternas möjligheter att bygga upp ett liv utifrån sin egen identitet har varierat under historiens lopp, till exempel efter juridiskt kön, boningsort och ställning i samhället. Könsgränserna och sexualiteten har övervakats genom lagstiftning, i den medicinska vetenskapen och av kyrkan. Lagstiftningen har fortfarande stor betydelse, och övervakning och kontroll sker även genom seder och normer.

Könskorrigerande behandling för transsexuella personer föreskrivs om i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002), som trädde i kraft 2003. Det är den första lagen om behandling och könskorrigering för transsexuella personer. Fastställande av könstillhörighet föreskrivs om i social- och hälsovårdsministeriets förordning (1053/2002). Den nuvarande lagen om transsexuella personer kan på många sätt anses vara problematisk och kränka rätten till självbestämmande. Till exempel är kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga för att könstillhörigheten ska fastställas, det vill säga steriliseringstvånget, ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Exempelvis FN:s råd för mänskliga rättigheter har tillrått Finland att ändra praxis i frågan.

Translagstiftningen står igen inför en vändpunkt eftersom en ändring av lagen skrevs in i regeringsprogrammet 2019 och är aktuell. Vi kommer att se förbättringar av lagen, till exempel så att kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga stryks och de medicinska behandlingarna skiljs åt från den juridiska könskorrigeringen.

Månadens föremål, en röd rosett i transpride-färgerna, tillverkades i Nationalmuseet Bowpowr-workshop i samband med att museet i juni var evenemangscentrum, Pride House, för Helsinki Pride 2019. Museet dokumenterar Pride House och delar av evenemanget till exempel med bilder och föremål såsom transpride-rosetten. Temat var lagstiftningen och statens inflytande på könsminoriteters och sexuella minoriteters ställning och privatliv.

I Bowpowr-verkstaden tillverkades olika accessoarer av återvinningstextilier. De gavs form av rosetter som kunde användas runt halsen eller i håret, eller fästas på kläderna. De färger som kunde väljas för rosettens mittdel var pride-färgerna, transpride-färgerna eller färgerna för ickebinär. Månadens föremål användes som accessoar att fästes i håret med ett spänne lördagen den 29 juli i Helsinki Pride-tåget och i parkfesten därefter.

Attityderna till transpersoner har förändrats i Finland under de senaste decennierna och varierar fortfarande till exempel från en region till en annan. I huvudstadsregionen blev attityderna till sexuella minoriteter tolerantare under konjunkturuppsvinget på 1980-talet, men hårdnade igen i och med den ekonomiska nedgången på 1990-talet. Under de senaste åren har betydande attitydförändringar skett i en allt tolerantare riktning runt om i världen, med undantag för några länder. Attityderna har till exempel förändrats tack vare det påverkningsarbete som organisationer bedriver. Transpersoner har börjat få faktisk synlighet.

Kännedomen om problemen med translagen och transpersoners ställning i Finland ökar alltmer till följd av olika kampanjer. Förändringen framgick även av det att Pride-tåget vuxit till ett stort evenemang, där man bland deltagarna såg betydligt fler transpride-flaggor än tidigare, och flaggorna hade till och med sålts slut. Pride håller på att i allt högre grad bli en fest också för könsminoriteterna.

Transpride-rosetten var en karnevalaccessoar för deltagarna i Pride-tåget, men dess betydelse är mycket större än så. Rosetten berättar om dagens samhälleliga attityder och en ökad kunskap om transpersoners situation i takt med translagens brytningsskede. Den är ett ställningstagande av den som bär den för ett jämlikare Finland som respekterar de mänskliga rättigheterna.

Maria Ollila

Citat: Tanja von Knorring, Ordförande för Setas transpolitiska kommitté, 19.9.2019