Heliga familjen från hovet i Prag?
Månadens föremål – Augusti 2020
Sommaren 1648 började kriget, som härjat i Europa redan i tre decennier, närma sig sitt slut. Slutresultatet för fredsförhandlingarna som inletts i maj kunde dock ännu ingen på krigsfältet ana, allra minst de svenska trupperna som då var på framfart i Böhmen. När trupperna kom till Prag, kejsar Rudolf II:s f.d. regeringssäte, hade de all anledning att vänta sig en snabb erövring av staden som skulle bli ytterligare ett segerrikt skede i deras kamp för den lutherska tron.
Allt gick dock inte enligt planerna. Stadens försvar visade sig vara uthålligare än väntat och erövringen av staden var allt annat än en snabb affär. Staden kapitulerade inte ens efter flera månaders belägring. För att ansträngningarna inte skulle vara förgäves intog de svenska trupperna det kejserliga slottet på västra sidan av floden Vltava.
När beskedet kom att ett avtal hade uppnåtts i fredsförhandlingarna i Westfalen, började svenskarna retirera norrut. Karavanen som drog sig tillbaka hemåt bestod fortfarande av tusentals soldater och även stora mängder krigsmaskiner skulle transporteras tillbaka hem. Med trupperna åkte emellertid också något som de inte hade haft med sig från början – vagnslast efter vagnslast med målningar, skulpturer och andra konstverk samt framför allt Rudolf II:s bibliotek. Det har förmodats att Pragslottet hela tiden hade varit svenskarnas huvudmål. Drottning Kristina hade ju uttryckligen framfört ett önskemål om att – om situationen tillåter – få kejsarens bibliotek till Stockholm.
Rudolf II (1552–1612), ärkehertig av Österrike, kung av Ungern och Böhmen och till slut tysk-romersk kejsare, var en vän av konst och vetenskaper – och av porträtten att döma även en vän av god mat. De svenska trupperna tog med sig bl.a. ett porträtt av honom målat av Arcimboldo som krigsbyte till samlingen i Skokloster. Ett flertal konstverk som ingått i Rudolf II:s samlingar hamnade i Sverige och långt ifrån alla stannade kvar i de kungliga samlingarna. I flera herrgårdar finns målningar av gamla mästare som de hemvändande trupperna tagit med sig till Sverige.
Det är däremot inte säkert om föremål av samma ursprung från Mellaneuropa även kommit till Finland. Det enda säkra fallet torde vara biblioteket som tillhört biskopen i Århus, Morten Madsen. Det fördes till Finland från Danmark och donerades av fältherre Torsten Stålhandskes änka Christina Horn till biblioteket vid Kungliga akademien i Åbo 1646. I många kyrkor i Finland finns till exempel mässhakar som är tillverkade av tyg från 1600-talet, men vars broderier är sydda i Tyskland på 1400-talet. Att trupperna skulle ha tömt en liten landsortskyrka i Tyskland när de drog fram är ingen omöjlig förklaring till detta.
Karuna gamla kyrka i sydvästra Finland hörde till Karuna gård som på 1670–1680-talen ägdes av den renommerade fältherren Arvid Horn. Arvid Horn (1631–1692) lät bygga år 1685 den ursprungliga träkyrkan, som numera finns i friluftsmuseet på Fölisön i Helsingfors. Han donerade också kyrkklockan, den övriga inredningen och ett flertal konstverk till kyrkan. Karuna kyrka hade exceptionellt många målningar redan på 1600-talet. En del av målningarna är kopior t.ex. av den flamländska konstnären Peter Paul Rubens verk och några av dem är av anmärkningsvärt hög kvalitet, t.ex. målningen av konstnär Gerard Seghers (1611–1651) från Antwerpen. Man kan bara gissa hur en målning av denna höga kvalitet skulle ha hamnat i en liten kyrka i Finland – om inte som krigsbyte.
Den vidstående målningen som föreställer den heliga familjen är en kopia av ett verk målat av Rudolf II:s hovmålare Bartholomäus Spranger (1546–1611). Verket kan ha målats efter en gravyr från 1605 av Lukas Kilian (1579–1637) och är Sprangers stil troget. Kropparna slingrar sig på Sprangers ”manieristiska” sätt och helheten kompletteras av ett fruktstilleben i senrenässansstil. Josef sitter till vänster med ryggen mot åskådaren och har vindruvor i händerna. I förgrunden finns Johannes Döparen som barn med ett lamm i famnen. Jesusbarnet tittar på sin mor som håller ett fikon i sin vänstra hand. Fikonet symboliserar bland annat förlorad oskuld eller syndafall och kan därmed vara en hänvisning till Jesusbarnet som den ”nye Adam”. Till höger finns ett stilleben med vindruvor och frukt på ett fat och en stor kanna, i bakgrunden en ängel med utbredda vingar som spelar ”himmelsk musik”.
Arvid Horns far Mauritz Horn (1587–1671) var med i kriget som Sverige förde mot Ryssland 1616 och deltog i strider i Tyskland på 1620- och 1630-talen. Konstverken i Karuna kyrka, till exempel Bartholomäus Sprangers Heliga familjen, kan ha kommit från Mellaneuropa i samband med de fälttåg han deltog i. Detta kommer vi med säkerhet dock aldrig att veta.
Jouni Kuurne
