Kröningsskålar

Den 26 maj 1896, för 125 år sedan, kröntes Nikolaj II till den siste kejsaren av Ryssland i Moskva. Kröningen firades förutom i Moskva, även runtom i Rysslands omfattande rike, inklusive i storfurstendömet Finland.

Finlands Nationalmuseums samlingar omfattar fyra vita soppskålar och i sidan av dem finns Nikolajs monogram och datumet "26 V 1896". Skålarna är tillverkade av Arabias porslinsfabrik. Skålarna förvärvades till samlingarna med cirka 20 års mellanrum, den första redan på 1910-talet, de andra på 1930-, 1950- och 1970-talen.

Skålarna härstammar från Helsingfors, från en middag som ordnades med anledning av kröningen. Middagen ordnades på kejsarens bekostnad för stadens mindre bemedlade, klockan två på kröningsdagen i Gardets manege. Dagen efter kröningsdagen beskrevs evenemanget grundligt i huvudstadens tidningar, vilket är anledningen till att vi har mycket detaljerad information om hur evenemanget framskred. De inbjudna började samlas på Observatoriebackens slänter och framför Gardets manege i god tid före klockan två. Inne i manegen dukades 38 långa bord för de totalt 1 500 gäster som hade bjudits in. De inbjudna tillhörde stadens fattiga och inbjudningarna till dem hade skickats via olika välgörenhetsorganisationer och stadens fattigvård. Middagsgästerna bestod huvudsakligen av äldre personer och enligt skildringarna representerade de alla nationaliteter i staden.

När dörrarna till Manegen öppnades, leddes de inbjudna in till tonerna av Savolaxarnas sång spelad av Nylands bataljons musikkår. Gästerna serverades köttsoppa ur soppskålar på en liter som hade tillverkats av Arabias porslinsfabrik. Köttsoppan och brödet som serverades med den hade tillagats av Gästhemmet. Dessutom serverades piroger och öl. Pirogerna kom från K. M. Brondin och iskällarölet hade bryggts av Nya aktiebryggeriet. Gästerna fick soppskålen, glaset och skeden som minnesgåva av evenemanget. I tidningarna berättades det att många av gästerna hade med sig dukar i vilka de slog in kärlen efter måltiden. Det nämns att även om en del smakade på ölet och pirogerna redan vid middagen, konstaterades de flesta gästerna ha tagit med sig dem hem med kärlen.

Under middagen framförde Nylands läns guvernör, generalmajor Hjalmar Palin, ett leverop för kejsaren och kejsarinnan på finska, svenska och ryska. De närvarande besvarade detta med leve- och hurrarop samt applåder. Därefter spelade musikkåren Kejsarhymnen och slutligen sången Vårt land. Gästerna lyssnade på båda stående. Vid halvfyra avlägsnade sig gästerna så småningom från festen med sina gåvor.

Kröningsdagen var en tisdag och stadens ämbetsverk och butiker höll i huvudsak stängt. Man hade satsat på dekorationer och till exempel för Helsingfors del finns det detaljerad information i tidningarna om dekorationerna. Förutom offentliga byggnader uppmanades även privatpersoner i staden att dekorera sina hus. Päivälehti beskriver hur ”höga, röda flaggstänger och störar med guldstrimmor har rests så tätt i Esplanadparken, på hamntorget, Senatstorget, Salutorget osv. att en sådan skog av störar aldrig tidigare skådats i Helsingfors”. Allt som allt konstaterade man att staden aldrig tidigare förskönats så fint och i så stor omfattning.

Festligheterna i Finland begränsades inte i något avseende till Helsingfors, utan i till exempel Åbo högtidlighölls dagen med gudstjänster, saluter och en fest som hölls i idrottsparken. Stadens broar samt Brahe- och Porthansparken hade utrustats med en stor mängd flaggstänger, i vilka man dagen till ära hissade flaggor. Servering av måltider till mindre bemedlade ordnades även i andra städer. Med kröningsskålen som hör till Helsingfors stadsmuseums samlingar finns information om att den härstammar från Fredrikshamn. I Fredrikshamn användes likadana skålar som i Helsingfors, men där serverades ärtsoppa i stället för köttsoppa och till efterrätt serverades russinsoppa.

Med andra ord firades dagen i positiv bemärkelse i Finland, men i Moskva fick kröningsfestligheterna ett tragiskt slut. På Hodynkafältet utanför Moskva delade man ut kröningsmuggar och matgåvor till den vanliga befolkningen. Enligt vissa uppskattningar anlände upp till 500 000 personer till platsen. När det vid evenemanget spreds ett rykte om att gåvorna inte skulle räcka till alla, uppstod en rusning i publikmassan, vilket ledde till att folk blev nedtrampade. Totalt gick 1 300 liv förlorade. Händelsen gav början av Nikolaj II:s regeringsperiod en trist stämpel och de emaljerade muggarna som delades ut vid evenemanget fick åtminstone i Finland öknamnet blodmuggar.

Satu Frondelius

Litteratur:

Päivälehti 24.5.1896, nr 119.

Päivälehti 27.5.1896, nr 120.

Hufvudsstadsbladet 27.5.1896, nr 141.

Turun lehti 26.5.1896, nr 63.

Helsingfors stadsmuseum, föremål XXXV-789, kruunajaiskulho.