Efter Lapplandskriget skidade Paavo Lipponen som 4-åring med detta mjölkämbar för att hämta mjölkransonen som omfattades av livsmedelsransoneringen. Med tiden byggdes en säregen självbiografisk relation till föremålet upp. För Lipponen blev ämbaret ett minnesföremål med anknytning till sin barndom och släkthistoria.

Föremålets många betydelser

Mjölkämbar av metall med löstagbart lock. Locket har ett lyfthandtag. Under öppningen har man fäst en metalltråd som böjts till handtag. Rund botten. Volym 3 liter, höjd 23,5 cm.

De fysiska katalogiseringsbeskrivningarna som har antecknats i museets samlingsdatabas förmedlar basdata om mjölkämbaret. För föremålets användare, före detta statsminister Paavo Lipponen har mjölkämbaret andra betydelser. I en intervju med Nationalmuseet beskriver han föremålet så här:

"Föremål som detta är i själva verket ovanliga och även om det är så anspråkslöst eller ser anspråkslöst ut, så tycker jag ändå att det är ett fint föremål."

"Jag tycker att det här har varit ett så viktigt föremål att då vi har haft en sådan nivå hemma att vi har haft föremål, det vill säga betydande föremål, konstverk och annat, så har det här varit med där. Synligt. Här i Helsingfors." Paavo Lipponen 7.12.2022

I den materiella kulturen lever man bland föremålen. Som en del av var och ens livshistoria förknippas föremålen med situationer, tidsperioder, personer, känslor och platser. De får personliga betydelser, skapar en atmosfär och ger en känsla av ett hem samt utgör till och med personliga minnen.

Föremålen kan även förknippas med omedvetna sidor som är svåra att sätta ord på, såsom även svåra känslor, affekter och kroppsliga sinnesförnimmelser.

Mjölkämbaret är ett vardagligt bruksföremål som under årens lopp har blivit en skatt med anknytning till släkthistorien för Paavo Lipponen. Ämbaret är samtidigt ett minnesföremål och ett känsloföremål förknippat med den egna barndomen och modern. Det här föremålet förknippas med andra ord med många begrepp och överlappande kontexter.

Föremål som ankare till barndomsupplevelser och den egna modern

Paavo Lipponens far krigade i Lapplandskriget och den övriga familjen evakuerade från Pello till Sverige. När familjen kunder återvända 1945 hade deras hem bränts ned till grunden.

"Nog har upplevelserna av evakueringen och av att gräva i ruinerna när vi kom tillbaka etsat sig fast i minnet och påminner om vad krig kan vara." Paavo Lipponen 7.12.2022

Det nya huset blev klart julen 1945, precis innan familjens tredje barn, Maria, föddes.

"Min mor var säkert ganska utmattad. Jag fick i uppgift att skida iväg och hämta mjölk från Jolmas butik, som enligt min mor låg två kilometer bort. Jag är inte helt säker på det där avståndet, men ransonen var en och en halv liter per barn. - - - Detta har min mor berättat för mig och innan hon dog gav hon sedan det här [mjölkämbaret] till mig." Paavo Lipponen 7.12.2022

På frågan om vilken känsla Lipponen främst förknippar med mjölkämbaret, nämner han med eftertryck minnet av modern och konstaterar att ”Man måste veta var man kommer ifrån”.

Nyckelförmål i den egna självbiografiska berättelsen och samtidigt en vändpunkt i Finlands historia

Mjölkämbaret blev viktigt för Paavo Lipponen, eftersom det som fysiskt föremål påminner om den förgångna, men självupplevda tiden. Lipponen berättar med respektfull värme om sin mor Hilkka Lipponen, som han förknippar föremålet särskilt med. Modern arbetade som hälsovårdare och hade påfrestande erfarenheter under kriget. Modern ansvarade samtidigt för hemmet och gav trygghet under krigsåren, som Lipponen beskriver ur ett barns perspektiv för sin del också som lyckliga, för ”jag fick vara med min mor”.

Mjölkämbaret är en länk till barndomen, hemmet och en livsmiljö på den redan nu försvunna landsbygden. Det minner även om föremålets tidigare ägare, det vill säga modern Hilkka Lipponen, som ett slags generationsöverskridande uttryck för att minnas och bry sig. Just modern bevarade ämbaret och upprätthöll minnet av den betydelsefulla händelsen förknippad med det, samtidigt som hon stärkte sitt barns handlingskraft. Som en del av upplevda erfarenheter påverkar mjölkämbaret Lipponens uppfattningar om hur han kan agera, vem han är och var han kommer ifrån.

Föremålet aktiverar än idag även sinnen och kroppsliga förnimmelser, affekter. När Paavo Lipponen håller i ämbaret lever han sig in i det 4-åriga barnet, sig själv, sin ställning och förundras över skidresan: ”Där hade jag en uppgift som hette duga”. I minnessituationen flätas olika tidsperioder samt materialitet, berättelse och kroppslighet samman. När Lipponen håller metallföremålet i händerna, känns det bra i kroppen. ”Det känns bra. Ja, det här värmer på något sätt. Det här föremålet är inte ens kallt.”

Mjölkämbaret länkar den självbiografiska berättelsen till vändpunkter i Finlands historia, Lapplandskriget, evakueringen, återuppbyggnaden och nödtiden. Som en del av Nationalmuseets samlingar från självständighetens tid berättar mjölkämbaret om denna privata och allmänna erfarenhet av en mångfasetterad helhet, föremålets fina historia.

Maria Ollila

Bilder:
Mjölkämbar (IT179:1). Bild: Matti Kilponen, Museiverket.
Paavo Lipponen. Bild: Soile Tirilä, Museiverket.
Intervju 7.12.2022. Paavo Lipponen, Maria Ollila och Soile Tirilä. Bild: Anni Minkkinen, Museiverket.

Ytterligare information

Paavo Lipponen (f. 23.4.1941) var Finlands statsminister åren 1995–2003 samt riksdagens talman under åren 2003–2007. Lipponen var ordförande för Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) under åren 1993–2005.

Som en del av ett dokumenteringsprojekt tillsammans med statliga beslutsfattare genomförde Finlands nationalmuseum 7.12.2022 en videointervju med före detta statsminister Paavo Lipponen. Under intervjun berättade Lipponen om tre föremål som förknippas med utvecklingen av hans sociala tänkande och politiska karriär.

Finlands nationalmuseum medverkade i projektet Sensory and Material Memories: Exploring Autobiographical Materiality (SENSOMEMO), som finansierades av Finlands Akademi och genomfördes åren 2020–2024 vid Jyväskylä universitet. I projektet SENSOMEMO forskar man i sensoriska materials och affektiva relationer till föremål.

Källor

Intervju 7.12.2022, Paavo Lipponen

Kajander Anna 2022. Materiaalisuus etnologiassa. Teoksessa Kulttuurien tutkimuksen menetelmät. Fingerroos, O., Kajander, K. ja Lappi, T-R. (toim.) Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2022.

Kajander Anna ja Eerika Koskinen-Koivisto 2021. Aistikokemukset ja affektiivisuus arjen materiaalisen kulttuurin tutkimuksessa. Teoksessa Paradigma: näkökulmia tieteen periaatteisiin ja käsityksiin. Hämäläinen, N. ja Kauppi, P. (toim.). Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.