Vraken i Svensksund visas som 3D-modeller

Museer

Finlands sjöhistoriska museum publicerar 3D-modeller av sex historiska skeppsvrak. Vraken ligger i Svensksund utanför Kotka. Fyra av modellerna finns redan på internet, och de andra två läggs ut senare i vår. Arbetet med att avbilda vraken, göra 3D-modeller och utföra undersökningar har understötts av Alfred Kordelins stiftelse.

Det mest kända av vraken är den ryska skärgårdsfregatten S:t Nikolai. Fartyget förliste söder om ön Varissaari under det andra sjöslaget vid Svensksund 1790. De andra objekten är ett vrak norr om Lehmäsaari kallat Jollahylky (jollevraket), i dess närhet den så kallade Tykkisluuppi (kanonslupen), ett vrak nordväst om Lehmäsaari samt vraken i farleden intill Ämpyri och Vassaari. De utvalda vraken är intressanta ur marinarkeologisk synpunkt, och information från tidigare undersökningar och utforskningar utnyttjades för valet.

Arbetet med att avbilda vraken, göra 3D-modeller och utföra undersökningar har understötts av Alfred Kordelins stiftelse. Stiftelsen har finansierat Finlands sjöhistoriska museums projekt Kadonnut Ruotsinsalmi – Svensksund AD 1790. Svensksunds historia och 3D-modellerna behandlades vid seminariet Svensksund AD 1790 – The Changing Faces of Svensksund vid Maritimcentret Vellamo den 3–4 mars.

Detaljerade modeller underlättar forskningen

I Svensksund finns det tiotals vrak från sjöslagen i Svensksund åren 1789 och 1790. Slagen utspelade sig under Gustav III:s ryska krig (1788–1790), där Sverige och Ryssland kämpade om ställningen som Östersjöns stormakt. Man uppskattar att de två sjöslagen lämnat efter sig omkring 60 vrak i olika storlek. Av dessa har 19 hittats. Många vrak har skadats illa och riskerar att fortsätta falla i bitar. Därför är det viktigt att den nuvarande helheten av vrak dokumenteras.

De detaljerade 3D-modellerna underlättar undersökning och identifiering av vraken, eftersom de ger en bättre helhetsbild av de individuella vraken än fotografier och videor kan göra. Dessutom krävs ofta dendrokronologiska prover, det vill säga datering av årsringar i trä. Tack vare 3D-modellerna har forskningen om lämningarna under vatten efter sjöslagen i Svensksund tagit ett jättekliv framåt. På så sätt underlättas också planeringen av kommande arkelogiska dykningar och de fortsatta undersökningarna av vraken.

I utställningen Ödesdigra Svensksund, som öppnas den 20 maj 2020 i Maritimcentret Vellamo i Kotka, kan man ta del av vraken från Svensksund, sjöslagen och livet i den fästningsstad som byggdes upp efter slagen.

Vrakmodellerna

3D-modellerna av vraken har publicerats och är fritt tillgängliga i tjänsten Sketchfab. Fyra kan redan utforskas, och de två sista läggs ut senare under våren. Tanken är att modellerna senare ska publiceras också som öppna data som vem som helst kan använda.

Avbildningen och 3D-modelleringen av vraken efter S:t Nikolai, Jollahylky, Tykkisluuppi och vraket nordväst om Lehmäsaari utfördes av Cerella Oy på uppdrag av Finlands sjöhistoriska museum. För avbildning och 3D-modellering av vraken i farleden intill Ämpyri och Vassaari stod Museiverkets marinarkeologer.

S:t Nikolai

Vraket efter den ryska fregatten Sankt Nikolai, som förliste 1790, ligger i farleden och nöts konstant. Det hittades 1948. Fartyget har undersökts under decenniernas lopp, och en mängd delar och föremål från skeppet har bärgats. Sikten under vatten är vanligtvis dålig runt vraket, och det finns knappt bildmaterial alls därifrån. Genom avbildning och 3D-modellering kunde vrakhelheten sådan den är just nu bevaras.

Tykkisluuppi

År 1990 hittades ett vrak som gavs namnet Tykkisluuppi (Kanonslupen). Tidigare har det till konstruktionen setts påminna om någon annan fartygstyp. Genom undersökningar av 3D-modellen och utifrån arkivkällor som förtäljer om slagen kan man sluta sig till att det sannolikt handlar om vraket efter den ryska halvgalären Zlobnaja. Om detta vittnar kölens utformning och omnämnandet i svenska källor om att en galjot, det vill säga en halvgalär, ska ha förlist på platsen. Halvgalärer var omkring 21 meter långa båtar som roddes.

Vraket nordväst om Lehmäsaari

Vraket nordväst om Lehmäsaari hittades sommaren 1992. Det bedömdes utgående från tidigare undersökningar härstamma från sjöslagen i Svensksund. Genom undersökning av den nya 3D-modellen har man kunnat sluta sig till att fartyget, med tanke på dess konstruktion, sannolikt är en rysk kanonjolle.

Vassaari

Vraket ligger på botten av den livligt trafikerade farleden mellan Kutsalö och Vassaari på omkring sex meters djup. Vraket mäter cirka 16 meter i längd och 5 meter i bredd. Bottendelen av dess skrov har bevarats och sticker upp cirka en meter ovan bottnen. Vraket har inte ännu identifierats.

3D-modell av vraket vid Vassaari

Vraket vid Vassaari i Kyppi.fi: www.kyppi.fi/to.aspx?id=112.10...

Jollahylky

Jollahylky (Jollevraket) hittades 1992. Utgående från tidigare observationer visste man att vraket var skört. Namnet hänvisar till en skeppsbåt eller jolle under vraket. Ett dateringsprov har bekräftat att fartyget är från tiden för sjöslagen i Svensksund och sannolikt av ryskt ursprung. Målet med avbildningen och 3D-modelleringen av vraket var att dokumentera vrakets nuvarande tillstånd och få material för fortsatta undersökningar. Enligt ryska källor ska den ryska halvpråmen Lev, Lejon, har förlist på platsen under slaget 1790. Inga ritningar av Lev har bevarats, men dess längd har uppgetts vara 33,6 meter och dess bredd 10,1 meter. Uppgifterna stämmer överens med längden på vraket, som är cirka 30 meter. Uppgifterna om när Lev har byggts är motstridiga, men detta och fyra andra liknande fartyg blev färdiga på varvet i S:t Petersburg åren 1789–1791.

Ämpyri

Vraket ligger på omkring fem meters djup utanför den nordöstligaste ändan av ön Ämpyri. Det handlar om ett träfartyg som är cirka 20 meter långt och 6 meter brett. Vraket hittades sommaren 2019. Utgående från träprover från hösten 2019 kan vraket dateras till senare hälften av 1800-talet.